En Manodepressiv Flickas Bekännelser

måndag 7 december 2009





Ligger i sängen med mina små hund-änglar tätt intill mej <3

Regnet smattrar mot fönstret... och jag känner mej ovanligt lugn och trygg.


Är så tacksam för de dagar då jag sliper den malande ångesten... dom dagarna känns som en gåva från ovan.


Har tagit min nattmedicin, 1 lamictal, 1 Invega, 2 propavan och 2 zopiklon.

Tur att jag har den lilla dosetten som håller reda på alla färg-glada små piller åt mig :)


Idag har vart en bra dag, inget speciellt har hänt. Den har bara varit ångestfri, lugn och trygg.

Jag behöver mycket trygghet. Inte som när jag va yngre.... ständigt hypoman, stutsandes på Rave-partys och efterfester som varade 3 dygn i sträck....med diverse droger i kroppen.


Känner mig harmonisk och lugn...det var längesen sist. Gårdagens tomhet, meningslöshet och förvirring är borta. Jag tror att det är min nya medicin Invega, som fått mitt sinne så lugnt.

Har mycket lättare att fokusera och koncentrera mig nu. Känner mig mer lugn och balanserad.

Bruset och det ständiga tankeflödet, malandet och ältandet har dämpats.


Tror Invega is my drug :)


Ska inte säga hej förän jag hoppat över bäcken, för jag har provat många mediciner som jag reagerade bra på till en början men ganska snart så har effekten avtagit och jag har blivit immun mot dom på något konstigt vis.

Hjärnans kemi är som universum...finns mycket vi ännu inte vet.


Kärlek till alla där ute, stora som små, friska som sjuka <3

4 kommentarer:

  • Klockan måndag, december 07, 2009 , Anonymous Kristine Jeppesen sa...

    Visste inte att du också vart "rave-tjej" :)
    Har hittat massa likheter mellan oss, efter att jag læst bin blogg... Många lika tankar och kænslor. Och sen drogerna, pillerna osv..
    Du ska veta att det sitten en i Danmark och kæmpar samma kamp som du och jag VET vad du menar. Tycker så synd om dig... Ångest é Jævulens verk!! :-(

     
  • Klockan tisdag, december 08, 2009 , Blogger Severina sa...

    Jag älskade känslan av att bara fly in i musiken o gå in i en rosa bubbla... nästan som i trans :) Älskar fortfarande House, men då utan roliga piller:)
    Att man har ångest e ett tecken på att man e väldigt känslig - och det e en fin egenskap. Fast själva ångesten e hemsk.
    Tror vi har en till sak gemensamt, en gammal romans med en viss herr Zapata :D
    Vi får aldrig sluta kämpa, bara ta time out, då det blir för jobbigt. Och efter 30 ska det bli bättre, har jag hört... :)
    Stor kram till dej Stine, keep u`r head up girl :)

     
  • Klockan torsdag, december 10, 2009 , Anonymous Stine sa...

    Alt i alt handlar det om att læra att leva med sig sjælv och den kænsliga sidan, man skal læra att handtera dom kænslorna som dyker upp. bjuda dom vælkomna -Sæga att ni får gærna vara i mig, men ni kan inte støra mig længre..
    Åh, jag kunne skriva och sriva....(ælskar det) -Funderar på at børja blogga sjælv. har varit inne och kolla upp det... har så mycket på hjærtat!!
    Men du tar fel med Geraldo, det va ju Annica, min syrra som va ihop med honom ju :)

     
  • Klockan torsdag, december 10, 2009 , Blogger Severina sa...

    Hehe sorry mitt minne e drog skadat ;P trodde det va du gumman :)

    YES YES YES börja blogga NU NU NU!!!
    Det e den bästa självterapin, då man släpper ut rädslorna o demonerna så blir dom lite lite mindre skrämmande. Och du kommer hjälpa många precis som jag hjälpte dig att komma ut ur
    " Psyko Garderoben " som jag kallar den ;)

    Att vi har en så stakt känslighet e både himmel o helvete. Vi kan älska och känna massa glädje, inte bara ånget o depp. Vi ska använda vår känslighet och göra något positivt av det...skapa vacka saker, skriva vackra ting.

    Såg på din sida att du oxå är en djurälskare :)
    Hur många djur har du?
    Jag har mina 2 älskade bebisar Mango & Pimpim -och jag älskar dom oändligt mycket, som vore dom mina barn <3

    Sänder dej frid i sinne och en massa ljus <3

     

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida